Studiens syfte a?r att underso?ka huruvida det finns skriftspra?kliga skillnader mellan texter skrivna inom ramen fo?r det nationella provet och texter fo?rfattade under annan skoltid. Fra?gesta?llningarna har varit: Vilka spra?kliga skillnader ga?r att se i ja?mfo?relse av elevers texter fra?n nationella provet och lektionstexter pa? tre spra?kliga niva?er (o?vergripande niva?, menings- och ordniva?). Materialet besta?r av 38 elevtexter varav 20 uppsatser a?r fra?n nationella provet ht-11 i svenska 1 och 18 debattartiklar som 18 av dessa 20 elever skrivit i samma kurs.

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Det ha?r a?r en kvalitativ forskningsstudie med en diskurspsykologisk ansats da?r socialkonstruktionismen sta?r som teori. Syftet a?r att underso?ka hur la?rare beskriver att de bemo?ter matematiken i skolan na?r det finns elever i behov av la?s- och skrivsto?d. En diskurspsykologisk analys studerar hur ma?nniskan skapar och fo?rsta?r sin omva?rld genom anva?ndning av sin spra?kliga fo?rma?ga.

En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.

En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.

Denna underso?kning studerar specifika delar av spra?ket i sex av Sveriges sto?rsta bloggar. Bloggarna som utgo?r underso?kningsmaterialet a?r Dessie, Kenzas, Paow, SamirBadran, Hugo Rosas och The odd way. De spra?kliga fo?reteelser som underso?ks a?r icke-verbala inslag, svordomar, utrop, talspra?kliga ordformer, la?nord och fo?rkortningar.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

I denna uppsats underso?ks spra?ket i 18 domar fra?n Uppsala tingsra?tt. Syftet a?r att ta reda pa? hur va?l domarnas spra?k motsvarar de klarspra?kskrav som sta?lls pa? myndighetstexter idag. Ha?lften av domarna a?r skrivna a?r 2004 och den andra ha?lften a?r 2014, vilket mo?jliggo?r en diakron ja?mfo?relse domarna emellan.

Jag har tillverkat ett undervisningsmaterial, i form av en serietidning, som riktar sig mot elever i grundskolans tidigare Är och i detta arbete utvÀrderas undervisningsmaterialet. Med syfte att utvÀrdera undervisningsmaterialet kartlades elevernas förkunskaper med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr innan de fick tillgÄng till serietidningen. DÄ eleverna haft tillgÄng till serietidningen i 12 skoldagar gjordes en eftermÀtning, med samma frÄgeformulÀr som anvÀnts vid förmÀtningen, för att se om eleverna tagit till sig det budskap som materialet vill förmedla. Resultatet visade att alla elever utom 2 presterade bÀttre pÄ eftermÀtningen Àn pÄ förmÀtningen. PÄ alla frÄgor utom 3 var det fler elever som svarade korrekt vid eftermÀtningen Àn det var vid förmÀtningen.

Jag har tillverkat ett undervisningsmaterial, i form av en serietidning, som riktar sig mot elever i grundskolans tidigare Är och i detta arbete utvÀrderas undervisningsmaterialet. Med syfte att utvÀrdera undervisningsmaterialet kartlades elevernas förkunskaper med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr innan de fick tillgÄng till serietidningen. DÄ eleverna haft tillgÄng till serietidningen i 12 skoldagar gjordes en eftermÀtning, med samma frÄgeformulÀr som anvÀnts vid förmÀtningen, för att se om eleverna tagit till sig det budskap som materialet vill förmedla. Resultatet visade att alla elever utom 2 presterade bÀttre pÄ eftermÀtningen Àn pÄ förmÀtningen. PÄ alla frÄgor utom 3 var det fler elever som svarade korrekt vid eftermÀtningen Àn det var vid förmÀtningen.

Jag har tillverkat ett undervisningsmaterial, i form av en serietidning, som riktar sig mot elever i grundskolans tidigare Är och i detta arbete utvÀrderas undervisningsmaterialet. Med syfte att utvÀrdera undervisningsmaterialet kartlades elevernas förkunskaper med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr innan de fick tillgÄng till serietidningen. DÄ eleverna haft tillgÄng till serietidningen i 12 skoldagar gjordes en eftermÀtning, med samma frÄgeformulÀr som anvÀnts vid förmÀtningen, för att se om eleverna tagit till sig det budskap som materialet vill förmedla. Resultatet visade att alla elever utom 2 presterade bÀttre pÄ eftermÀtningen Àn pÄ förmÀtningen. PÄ alla frÄgor utom 3 var det fler elever som svarade korrekt vid eftermÀtningen Àn det var vid förmÀtningen.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

Samhall Àr en arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd som syftar till att hjÀlpa individer med funktionshinder att komma ut pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Detta görs frÀmst genom utbildning och arbete. Samhall anvÀnder sig av en utvecklingsplan för att pÄ bÀsta sÀtt motivera och stÀrka individen för ett arbete pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Samhall har uttryckt svÄrigheter med att motivera de anstÀllda att lÀmna organisationen och har dÀrför bett om en utvÀrdering. Syftet med arbetet var att undersöka om Samhalls utvecklingsplan Àr effektiv nog för att motivera de anstÀllda och att ge förslag pÄ förbÀttringar utifrÄn teorier och andra problemfaktorer som eventuellt kan hittas.

Denna uppsats behandlar Àmnet budgetslack i offentliga organisationer. Budgetslack Àr ett problem i mÄnga organisationer och Àr dÀrför intressant att studera. UtgÄngspunkten för detta arbete har varit sju faktorer som enligt teorin har betydelse för förekomsten av budgetslack. De faktorerna bestÄr dels av orsakande faktorer och dels av ÄtgÀrdande faktorer. De orsakande faktorerna Àr enligt teorin hÄrd budgetstyrning, minskad informationsbehandling, informationsasymmetri, handlande i eget intresse och deltagande i budgetförhandlingen.